Studentskiva

Med två veckor kvar till det ett av de viktigaste dagarna i våra liv var det igår dags för studentskiva. Klockan sju samlades vi utanför klubben vi skulle vara på och kramade om varandra, utklädda nästan hela bunten. Själv föreställde man någon form av indian, men det fanns en stor variation i utklädnaderna och alla var såklart jättefina. Tillsammans genomled vi en middag för vänner och familj, eller med bara varandra för oss som faktiskt valde att inte ta med någon. Istället fick jag äran att sitta bredvid Anna, som också var föräldralös för kvällen.
 
Middagens höjdpunkt var självklart när de olika nomineringarna i klassen delades ut, sådant är alltid kul! Både att höra vad man själv får och vad andra får, och de hade skrivit så roliga och bra rim till att man bara inte kunde låta bli att skratta. "Klassens schizo", det är jag det, även om det fick bli en liten snygg omskrivning på min papptallrik. Huvudsaken är vad alla menar, och det förstår jag precis haha.
 
Middagen tog slut och festligheterna började när kvällen blev sen, och vi spenderade natten på dansgolvet. Lite folk och dåliga låtar, men så kul vi hade! Det är något speciellt med studentskivor, dem behöver inte vara bra för att vara roliga, iallafall inte för dem i klassen! Jag erkänner att vi drog lite tidigare, en halvtimma innan klubben stängde, men då var det pinsamt lite folk kvar och kära Lalli hade en tid att passa. Istället laddar vi om för en "riktigt" utgång en annan dag, och det ska också bli kul!
 
Bild från studentfabrikens facebook, gå in där så får ni se allas grymma utklädnader

Bra eller ännu bättre?

När Arashi släpper en ny låt är det en självklarhet för mig att jag kommer tycka om den. Jag behöver inte oroa mig eller fundera, bara lyssna och njuta, och hittills har jag aldrig blivit besviken. Kommer jag någonsin bli det? Det tvivlar jag på, men man ska aldrig säga aldrig. Arashi har många, många låtar, och självklart finns det dem jag gillar mer än andra, men om ni skulle be mig att plocka fram en dålig låt skulle jag ställas inför ett problem; Det finns ingen.
 
 När Arashi släpper en ny låt brukar jag alltid tycka om den, men ibland kommer det låtar som jag tycker lite extra mycket om redan från början. Favoritlåtar skulle man kunna kalla det, om det är okej att ha väldigt många stycken, och därför är det fortfarande spännande att lyssna på alla nya låtar som kommer. Kommer jag tycka om låten, eller kommer jag att älska den? Svaret vet jag aldrig innan, och trots korta previews kan jag aldrig veta säkert innan jag har hela låten till mitt förfogande.
 
För ett tag sedan släppte Arashi sin nya singel GUTS, och jag väntar tålmodigt på att paketet med mina exemplar ska dimpa ner i brevlådan. Inte förräns då kan jag lägga in låtarna i mobilen och njuta för full, och den här gången har jag faktiskt valt att vänta. Bortsett från singelns första låt har jag inte lyssnat på någon av de andra, och är fortfarande förväntansfull och nyfiken på hur de ska vara och låta, på bara vilken genre de ska vara. Eftersom jag redan har tjuvlyssnat på den första låten, som har samma namn som singeln, har jag stora förhoppningar. När jag lyssnade på den låten behövde jag nämligen aldrig fundera, utan jag visste svaret från början; Jag älskar den!
 

Lugnet efter stormen

När den sista uppgiften är inlämnad och den sista redovisningen är utförd kanske ni tror att livet är lugnt och skönt. Ni kanske tror att man plötsligt får fullt med tid över, att man upptäcker glädjen i att ha en fritid och hur skönt det är när man kan sätta sig ner och bara andas. Ni kanske tror att man faktiskt är ledig när skolan ringer ut för dagen, och man slipper ta med sig något hem. Ni tror alldeles rätt.
 
Imorgon går jag i skolan mellan halv nio och halv tio, och på torsdag är jag ledig. Då spelar det inte lika stor roll att jag går i skolan fler timmar de andra dagarna, timmar där vi bara sitter och väntar på att det ska ta slut. Vi är nämligen klara nu, i alla ämnen, och lärarna har inget mer för oss att göra. Så vi sitter på våra stolar, rakt upp och ner, och vi pratar och vi skrattar och ordet "arbetsro" finns inte på världskartan. Vi är klara och gör vårt bästa för att få tiden att gå, trots att det känns så otroligt onödigt och dumt. Låt oss sluta och låt oss gå hem, vi har ju varit så duktiga.
 
Men vi är lediga på torsdag, och vi går bara en timma imorgon, och därför dyker vi upp på de där onödigt långa lektionerna. Vi sitter rätt upp och ner på våra stolar, för vi tar snart studenten och vi har fler lediga dagar att se fram emot. Det är bäst att njuta fullt ut nu, för snart är det över och snart ska vi gå vidare. Vi kanske inte är glada, speciellt inte över de fredagar som nu för tiden blivit så pinsamt långa, och särskilt inte inför fredagens utflykt där vi ska hinna med både dressyrtävling på solna och hopptävling på botkyrka, men vi dyker upp ändå. Det är trots allt bara två veckor kvar, sedan springer vi glada ut.
 
Upp